Flytten till norrlands inland berodde ju som sagt var
på min kraftiga allergi.
Att vara tvungen att ta medicin varje dag året runt
slet på min (i övrigt friska, haha) stackars kropp.
Vad varken jag eller älsklingen tog med i beräkningen
var att jag kanske inte klarade av hans jakthundar.
Och vad händer tror ni, jo fin liten jag slutar med min
medicin och mår toppen, ett tag iaf.
Sen började besvären komma. Ögons som kliade och
rann, näsan drippeli droppade och en lite blytyngd på
bröstkorgen.
OM vi inte (läs jag) städade varje dag för då funkade det.
Men nu är det ju så att jag har varit justerad ett par veckor
och har inte kunat städa ordentligt.
Så den här helgen har inte varit skoj på nåt sätt.
Helt igenmosad i fejset, suttit upp i sängen för att kunna sova
några timmar iaf.
Hoppas att mannen förstår att städning är ett måste i det här
huset från och med nu. Han har sluppit se mig så här under våra
år tillsammans.
Jag tror han blev lite förskräckt (hoppas kan man iaf) över hur
det är att vara allergisk mot pälsdjur och damm.
Tur att min lilla Max är en allergihund annars skulle jag vara
tvungen att göra mig av med honom.
Ibland måste man få kräkas på tillvaron eller hur?
Nu känns det lite bättre, tack för idag......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar