Funderingar i vardagen

Tog en paus i från jobbet och åkte till Boden/Heden och hälsade på

kusin Stefan med fru Agneta. Det är alltid lika roligt att få träffas.

Men i bilen på väg hem kom jag att fundera på alla de vänner som vi

umgicks med innan vi flyttade till Lappland.

Det känns lite märkligt att det bara är jag som ringer eller tar kontakt

när jag kommer ner till Enköping. Jag menar, det är väl lika lätt för dom

att lyfta luren och prata bort en liten stund. När jag är i Enköping så går

det så lätt att höra av sig för en fika eller nåt. Men icke...........

Så summan av kardemumman är väl att jag får inse att dom gått vidare

i sina liv utan mig och mannen och att vi får söka oss vänner här uppe.

Om inte annat så blir det billigare eftersom vi inte behöver åka 170 mil

för att träffas och telefonräkningen blir ju också billigare.

Nu har jag gnällt färdigt för den här gången och ska kasta mig över sista

arbetsdagens jobb. I morrn bär det av neråt till barnen och semester..........

P.s. Fast jag har några godingar som är duktiga på att hålla kontakten vid liv D.s.